22.1.2026
PULP är ett rörligt och installationsliknande performansverk som består av tre dansare, en ljudvärld och scenografiska element. PULP är en abstrakt föreställning om ett badrum och alla de associationer och flyktiga ögonblick som det kan rymma. Genom verket byggs en visuell vy upp framför betraktaren – en vy som kan betraktas som ett rörligt konstverk.
PULP väller, kryper
och rinner
PULP exploderar och
ruttnar
PULP faller isär och
antar ständigt
nya former
Minnen från residensveckorna
11–17 augusti
Den andra måndagen i augusti anlände vi till vår första residensdag på Teatermuseet vid Kabelfabriken. Redan från början fick vi en “husrannsakan” i denna inspirerande miljö, varefter vi kunde inleda vår konstnärliga process.
Vi började arbeta med den performativa installationsföreställningen PULP. Utgångspunkterna i arbetet bottnade i en starkt visuell värld, där vi bland annat såg en massa av dansare, rosa och andra mjuka färger samt ett badkar. Det var intressant att se hur verket började förgrena sig utifrån dessa utgångspunkter, till exempel hur vår tanke om badkaret – åtminstone tills vidare – byttes ut mot ett litet tvättfat.
Vi inledde arbetsprocessen med rörelse och skrivande. Skrivandet användes som ett verktyg för att skapa rörelsematerial. Vi skrev ett tankeflöde kring temat ”Massa och PULP” och improviserade därefter med texten som grund.
”Massan kravlar och dallrar. Ett leddjur. I badkaret bubblar en rosafärgad varelse som rinner över kanterna, över alla gränser. Den kommer till dig utan att fråga och förundras, i sin egen värld. Massans värld. Vad eller vem är den?” 11.8.2025
Att återvända till rörelsen efter en tids paus kändes bra. Vi arbetade med olika improvisatoriska uppgifter och bilder som växte fram ur de skrivna texterna – bland annat citrus, en skev popstjärna och massa. Dessa rörelsefrön hamnade till slut i den slutliga demon.
Vi undersökte även kontaktimprovisation genom olika uppgifter. Vi använde tryck och drag, rullande och glidande, samt negativt rum (man får inte vara i kontakt, men måste ändå fylla rummen och tomrummen). Manege-rummet gav också möjlighet att undersöka rörelse under blickar – ibland höll vi ridån öppen så att museibesökare kunde följa arbetet om de ville.
Målet för den första residensveckan var att skapa en kort, score-baserad demo till Konstens natt den 14 augusti. Vi valde tre rörelseuppgifter: den placerande massan, det negativa rummet och en explosiv rörelsekvalitet som vi kallade ”citrus”. Vi uppträdde två gånger i Kabelfabrikens Glasgård, cirka 15 minuter per gång.

18–24 augusti
Under den andra veckan började vi fundera på verkets dramaturgiska båge, scenografiska element och betydelserna bakom rörelsen. Vi fick röra oss under ett myggnät och valde kostymer. Även verkets ljudlandskap tog form under denna vecka. Vi kunde äntligen dyka ner ordentligt i verkets värld.

Att fatta beslut kändes stundtals utmanande – idéerna var många och behövde gallras. Vi gick igenom rörelsekvaliteter och scener som vi ville behålla och som kändes viktiga för oss. Vi preciserade teman och den röda tråden som bär genom hela verket.
Vi valde att fördjupa oss i tanken om flyktiga ögonblick i badrummet. Temat gav utrymme för många olika idéer och rörelsekvaliteter. I demon ingick till exempel ett gemensamt samtalsögonblick under en fest, bubblor som spricker efter ett avslappnande bad, användning av badrummets akustik samt en dusch där man trött blir stående och stirrar på väggen.
”Stämningen efter badet, när avloppet fylls av bubblande rosendoftande skum…” 11.8.2025
Mot slutet av veckan gjorde vi de första genomrättningarna. Vi bjöd in ett par kollegor som gav oss värdefulla tankar om demon. Att få respons kändes viktigt och utvecklande. Vi höll manege-ridåerna öppna flera dagar, men få stannade för att titta. Vår rörelse fungerade därför som ett flyktigt ögonblick för museets besökare.
25–27 augusti
Den sista veckan var demon färdig. Det var dags att visa publiken vad vi hade arbetat med. Dagen före demon gjorde vi de sista justeringarna och förfinade rörelsekvaliteterna utifrån responsen från veckan innan. På demodagen fick vi även ljussättningen, som på ett perfekt sätt stödde demon dramaturgiska båge. Tack till Heikki för de fantastiska ljuslösningarna.
Demon var byggd så att den kunde följas från vilken riktning som helst. Man fick komma och gå som man ville, och byta plats under tiden för att se verket ur olika vinklar.
Dansarna rör sig långsamt i gång under ridån, sipprande fram en efter en, in i ett tillfälligt explosivt, rumsupptagande rörelsetillstånd. Ögonblicket passerar, och dansarna börjar droppa ner från positionerna till en samlad form som lever dovt, rinnande och lutande. I nästa stund låter en av dem vatten rinna ur håret och en pytteliten hög nynnar på golvet.

Efter demon höll vi ett kort publiksamtal där vi berättade om vårt arbete och tog emot frågor. Publiken hade även möjlighet att lämna feedback eller hälsningar på lappar. Demon väckte många olika bilder och teman hos åskådarna, såsom födelse, klimatkris och turisters ohämmade vattenförbrukning i Barcelona.
Efter residenset, demon och all feedback känns det bra att fortsätta arbetet med PULP. Detta var bara en ytlig beröring av det som kommer. Ett stort tack till Teatermuseet för möjligheten att inleda arbetet i denna unika miljö!
Siiri Haatainen, Olga Kastemaa, Pilvi Mäkeläinen
Detta är en översättning av artificiell intelligens från finska.
